En randig Ankers Cardigan

Nu har jag äntligen stickat upp och använt allt upprepat grått garn från ett stort upprepat koftprojekt. Den mörka grå blev en Koftan Rosa, det ljusare gjorde ett mellanspel som Koftan Horology innan det igen repades upp. Det var inget fel alls på Horology annat än att ryggens flätmönster såg lite konstigt ut på en kofta i [jätte] stor storlek. Enter Ankers Cardigan My Size.

Den berömda Petite Knit-koftan är ju designad som enfärgad hela vägen, med det resårstickade oket som spänningsförhöjare. Koftan stickas uppifrån och ned med stickor 4 mm.

I garnförrådet fanns fyra färger av det prima ullgarnet Ulrika Natur från Svarta Fåret. Om jag använde dem skulle det grå upprepade Smart räcka galant till koftans slätstickade delar. Ja, och så blev det. Inga konstigheter alls, bara att sticka på. Och det blev en kofta ganska snabbt.

Ankers Cardigan i återbrukat Smart-garn och Ulrika Natur från stashen

Äkta återbruksprojekt - allt hopplockat från skåp och lådor

På det stora hela är jag nöjd, men några små detaljer finns ändå att hänga upp sig på. Knapp- och knäppkanterna fram blev lite wobbliga (pga stickade i längsgående resår som inte lirar perfekt mot slätstickning). Ärmarna är liite för långa. Maskantal som fristajlades fullkomligt fritt efter delning i bål och ärmar. Men äh! det blev ju en användbar kofta. Varm och mjuk dessutom. Perfekt slängkofta att ta till i vardagen.

Målet var att använda upp garnerna. Och jag kunde även använda ett gäng udda knappar från knappburken. Jag köpte inte något alls till detta projekt. Känns superbra!